Preventivmetoder
I dag har tjejer en rad preventivmetoder att välja mellan. Här kan du läsa om hur de fungerar, hur säkra de är och vilka för- och nackdelar de har. Säkerheten uttrycks i hur många kvinnor som blir gravida under ett års användning av en viss preventivmetod. Siffran kan jämföras med att 80-90 kvinnor av 100 blir gravida under ett år om de inte använder någon preventivmetod alls.
Flertalet preventivmetoder är idag subventionerade, det vill säga kostar mindre, för tjejer under 23 år. Fråga din barnmorska eller gynekolog vad som gäller där du bor.
Vid varje metod har vi listat en positiv och en negativ ”egenskap”. Detta är bara exempel och om du vill få en bättre uppfattning om metoden rekommenderar vi att du läser hela texten. Något som skulle kunna stå som ”minus” på i princip alla metoder utom kondom är att de inte skyddar mot könssjukdomar. Kondomen intar en särställning eftersom den både skyddar mot graviditet och sexuellt överförda infektioner, t ex klamydia, herpes, kondylom och hiv. Alla andra preventivmetoder ska därför kombineras med kondom när smittorisk inte kan uteslutas.
En fördel med samtliga hormonella preventivmetoder är att de ger ett visst skydd mot äggledarinflammation, som kan påverka kvinnans fertilitet negativt (göra det svårt att bli med barn). Hormonerna påverkar sekretet i livmoderhalsen så att en slempropp bildas och bakterierna från en könssjukdom får svårare att vandra upp i äggledarna. (OBS! Man får inte mindre könssjukdomar av hormoner, men infektionen "stannar" oftare i slidan.)
För alla hormonella preventivmetoder, och i synnerhet p-ring och p-plåster, gäller att man ska kasta dem bland brännbara sopor eller lämna dem till apoteket när man använt dem eller inte behöver dem. Spolar man ned dem i toaletten har det skadliga effekter på miljön.
